Tystavisioner

Den här natten vill jag helst glömma bort, försvinna ur mitt huvud.
Först hade vi jätte trevligt jag josefine booty och tommy, var ute och åkte bil och bara skrattade och hade kul..
Sen fick josefine akut magont och då ringde jag till 1177 och dom sa att om det inte blev bättre inom en halvtimma måste man åka tll akuten och det gjorde vi.
Vi kom dit vid 12 och satt och väntade till klockan blev tre och då ropade dom upp josefines namn, men dom trodde att hon hette Lydia.
Och när vi satt och väntade så träffade vi Tommys och Jockes kompis som hette skinkan och någon annan som jag inte kommer ihåg namnet på, skinkan hade iallafall slitit liltån så att den typ hängde. Så dom umgicks vi med tills det var deras tur att gå in.

Aja, när vi väl fick gå in när klockan var 3, då hade vi suttit och väntat lite mer än tre timmar och josefine satt nästan och grät bara för att hon hade så ont i magen.
Då fick hon sätta sig på en sjukhussäng i ett äckligt vitt rum och efter en halvtimma kom läkaren och klämde och kände på magen i kanske 5 minuter sen sa han att han snart skulle komma tillbaka.
Och när klockan började närma sig halv 6 så kom en undersköterska in och frågade varför vi inte hade gått till en annan avdelning och då berättade vi att vi inte hade fått någon information om det och då berättade han att läkaren visst hade glömt det, sen när klockan blev 6 fick vi äntligen gå upp dit och notera att då hade vi väntat i 6 timmar på att äntligen få komma någonstans i det här jävla sjukhuset, som desutom kallas akuten!!!!!!
Och väl däruppe berättade dom att ingenting var fel och att vi skulle ner till akutmottagningen igen och det gjorde vi.
Sjuksköterskorna sa att vi skulle vänta för att läkaren hade sagt att han kommer snart och nu var klockan runt halv 7.
Vi satt och väntade och väntade, frågade och frågade men ingenting hände.
Sen så tröttnade vi efter att dom sagt att läkaren kommer straxt tre gånger på 2 och en halv timma.
Då ursäktade dom sig och sa att dom hade mycket att göra men då åkte vi därifrån och klockan var 10 över 9.

Vi satt där i 9 jävla timmar utan att josefine fick något besked.
Jag vet att det hände massa andra trafikolyckor, jag är ledsen det är inte det jag säger utan att hur vet dom att josefines fall inte är allvarligt när dom inte undersökt än.
Blir så jävla förbannad, ta in en till läkare eftersom det är så mycket som har hänt.


aja vi tog några bilder! (innan det blev lite tjurigt & tröttsamt)
kolla här :

Josefine i Rummet! stackars gumman <3


här leker vi med handskar vi hittade!


Och jag blev sjuksköterska! (; haha..

Hoppas att sällskapet var bra iallafall! gjorde det jag kunde för att hålla humöret uppe.
du kommer att bli bättre.. det vet jag <3