the fire in your heart is out
1kommentarer
för precis ett år sen krossades mitt liv.
fick ett besked som jag tyckte var det jobbigaste jag kunde höra just då.
att bli lämnad ensam. allt försvann.
när man tänker tillbaka så undrar jag vad som var värst.. att bli ensam eller sviken.
jag hade inget liv längre, jag bara existerade och undrade varför.. varför just jag?
dagarna gick och jag blev sämre.
undrade när det skulle klarna upp, när jag skulle få må bra igen.
jag verkligen längtade, men tankarna och känslorna drog ner mig efter varje återhämtning.
undrade om det var fel på mig eller om det var meningen att det skulle vara såhär.
önskar jag hade tagit åt mig av mina vänners ord.
men jag valde att gå en egen väg,
jag valde musikens väg.
en väg som jag idag är glad över att jag valde, den har hjälpt mig så jävla mycket.
att ta mig ur en depresion som var så djupt gående att jag inte orkade mera.
grät mig till sömns och visade upp min låtsas glada fasad, ni skulle bara veta vad som låg bakom den..
en människa som hatade livet, hatade människorna runt omkring, en som inte ville längre.
men någon dag så upptäckte jag livet igen.
jag började minnas hur det var innan allt.
att jag hade ett liv innan det här började, att det fanns en värld utan för sorgen.
jag hittade tillbaka och det är tack vare att jag haft musiken i mitt liv.
och mina underbara vänner som tjatade på mig och fick mig att tänka på annat.
och du. den mest underbara jag träffat <3
ville bara skriva det här, för den här dagen känns fortfarande.
eftersom jag vet hur jag kände mig för exakt ett år sen, när min värld var krossad i 100000 bitar, och jag grät och grät.
är glad nu, lycklig igen, lyckligare än någonsin tidigare.
och jag vet nu, aldrig mer att jag kommer tillåta mig själv att gå så långt ner. aldrig mer.
och här har ni min största hemlighet.
jag lyssnade på en låt som fick mig att ändra inställning till livet.
att det faktiskt kan bli bra igen.
här är ett litet utdrag, den mening som snart kommer sitta permanent på min kropp.
tänk på meningen. det stämmer.
Have faith, restart
Just hold on
fortsätt tro, börja om och bara håll i, då blir det bra tillslut.
så det är mitt sista ord till er, och jag vill bara låta er veta att det kan bara bli bättre när man nått botten.
håll i och tänk på att ni har livet som insats. det är det viktigaste ni någonsin kommer ha. ta vara på det.
fick ett besked som jag tyckte var det jobbigaste jag kunde höra just då.
att bli lämnad ensam. allt försvann.
när man tänker tillbaka så undrar jag vad som var värst.. att bli ensam eller sviken.
jag hade inget liv längre, jag bara existerade och undrade varför.. varför just jag?
dagarna gick och jag blev sämre.
undrade när det skulle klarna upp, när jag skulle få må bra igen.
jag verkligen längtade, men tankarna och känslorna drog ner mig efter varje återhämtning.
undrade om det var fel på mig eller om det var meningen att det skulle vara såhär.
önskar jag hade tagit åt mig av mina vänners ord.
men jag valde att gå en egen väg,
jag valde musikens väg.
en väg som jag idag är glad över att jag valde, den har hjälpt mig så jävla mycket.
att ta mig ur en depresion som var så djupt gående att jag inte orkade mera.
grät mig till sömns och visade upp min låtsas glada fasad, ni skulle bara veta vad som låg bakom den..
en människa som hatade livet, hatade människorna runt omkring, en som inte ville längre.
men någon dag så upptäckte jag livet igen.
jag började minnas hur det var innan allt.
att jag hade ett liv innan det här började, att det fanns en värld utan för sorgen.
jag hittade tillbaka och det är tack vare att jag haft musiken i mitt liv.
och mina underbara vänner som tjatade på mig och fick mig att tänka på annat.
och du. den mest underbara jag träffat <3
ville bara skriva det här, för den här dagen känns fortfarande.
eftersom jag vet hur jag kände mig för exakt ett år sen, när min värld var krossad i 100000 bitar, och jag grät och grät.
är glad nu, lycklig igen, lyckligare än någonsin tidigare.
och jag vet nu, aldrig mer att jag kommer tillåta mig själv att gå så långt ner. aldrig mer.
och här har ni min största hemlighet.
jag lyssnade på en låt som fick mig att ändra inställning till livet.
att det faktiskt kan bli bra igen.
här är ett litet utdrag, den mening som snart kommer sitta permanent på min kropp.
tänk på meningen. det stämmer.
Have faith, restart
Just hold on
fortsätt tro, börja om och bara håll i, då blir det bra tillslut.
så det är mitt sista ord till er, och jag vill bara låta er veta att det kan bara bli bättre när man nått botten.
håll i och tänk på att ni har livet som insats. det är det viktigaste ni någonsin kommer ha. ta vara på det.
1 kommentarer
Josefine
05 Oct 2010 08:03
Fint gumman <3
Kommentera